Stund av ångest 31 minuter innan födelsedagen.
Fyfan vad jag är ensam! Fyfan vad det är tråkigt! Fyfan vad dåligt jag mår just nu..
Kollade på Alfie och kände bara, "Fan. Varför är jag den jag är?" Alltså, visst jag älskar mig själv på ett icke ego sätt det är bara det att jag är.. Jag vet inte. Jag har hyfsat lätt att få vänner, tror jag? Men sen, gillar jag någon så är det alltid den där, "Shit.. jag är ledsen men jag känner inte samma sak."
Oftast har det varit, inte officielt men det blir uppenbart efter ett tag, "Jag är kär i din kompis."
Right. Men det är inte alltid så. Inte den här gången, den här gången är det något helt annat. Det är en omöjlighet, pga dig. Hade du vågat så hade du träffat mig. Jag hade inte sagt emot eller något. Men du vågar inte.
Och.. jag har bestämt mig för att stänga av allt jag känner för någon. Börja om.
Fast det kommer inte gå. Ha, who am i kidding.
Jag vet fan inte ens om det jag känner är vad jag tror det är. Du är väl den ända som bryr sig på det sättet. Som får mig att känna mig speciell, ingen annan gör det.
Jag önskar att vissa andra gjorde det också. Jag önskar att det inte var så sällsynt eller vad man säger. Lol på mig.
Här sitter jag och Emo'ar mig som fan. Klädd i Emo kläder.. Haha, nä man ska inte dömma hunden efter håren, eller något heh, eh. Lol.
Dagen har varit underbar trots att det ända jag gjort varit att städa.
Jaja, skitsamma.
Jag behövde bara prata med någon. Vadå hela världen? Nej, men bara få ut det. På direkten lixom.
Imorgon kommer antagligen dessa känslorna vara borta! Skönt ffs. Födelsedag. Folk kommer och sånt. Jo det blir kul! <3
(Nu 21 minuter kvar, woho)
Have fun.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar