måndag 13 juli 2009

Jag är bra, jag är bra, har du tid och pengar så köper du min samba..

Ännu ett musikläger är över och det är lika hemskt att vara hemma som det brukar vara. Lika deppigt och lika drömmande. Jag hatar att komma hem från ställen och händelser som verkligen förgyllt ens dagar. Här sitter man och önskar att man skulle kunna konsten att vrida tillbaka tiden och återvända till ögonblicken som inte kommer tillbaka. Tänk att få uppleva den där stunden igen..

Iår var lägret i Danmark. En liten stad/by(håla) som hette Humble, på ön Langeland. När vi kom upp till vårt rum första dagen fick jag och Klara en chock. Först ser vi bara ett långt skrivbord längs den motsatta väggen och två garderober på vars en sida av dörren.. och en papperskorg! Vi fattade ingenting. Men sen, i ögonvrån, upptäcker vi en stege. Surprise, surprise, stegen går upp till ett litet loft med två sängar, det är där vi ska spendera vår vecka. I och för sig slängde vi ner madrasserna andra dagen för där uppe intill taket blev det förjävla varmt så vi kunde inte sova.
Resten av veckan spelade vi musik, spelade musik och spelade lite mer musik. Jag var i ungdomsgruppen på förmiddagarna och pop/rock-gruppen på eftermiddagarna. Allt som allt blev årets låtar Steady, As She Goes - The Raconteurs, Back to Black - Amy Winehouse, Another One Bites the Dust - Queen och Superfly - Curtis Mayfield.
Förövrigt har jag och Klara tagit långa promenader, umgåtts med härliga människor, ätit körsbär, druckit körsbärsvin (förvånansvärt gott) och skrattat väldigt mycket:
http://www.youtube.com/watch?v=_OBlgSz8sSM & http://www.youtube.com/watch?v=VbxczToH5d8

Sista kvällen var det som alltid fest! Uppspel av veckans repetitioner, god mat, dans och allmänt mingel och prat. Festen var sjukt lyckad och som alla kvällar satte sig en hel del av oss på gården och sjöng och jammade. Som alla andra kvällar blev det mycket Vreeswijk och allt vad som föll utvald-person-med-gitarr i smaken.
Vid tjugo i fyra på natten gick jag och dom tre danskarna, som var dom sista kvar, och la oss. En sjukt lyckad kväll helt enkelt. Ny musik har man upptäck dessutom, tack vare Rasmus och en hel del andra människor.
Fina bilder och härliga minnen att mysa med är resutlatet!
Nu är det bara att vänta till nästa år, oj vad man längtar.

Den här veckan jobbar jag på Backaskolan en sista vecka och på söndag åker jag till Båstad med Linn: Brasseveckan! Ska bli så sjukt underbart.

Lyssna på Kashmir - Petite Machine, sjukt bra låt.

Inga kommentarer: