Jag är en äcklig person.
Elak, äcklig, känslokall, idiotisk, elak. Elak.
Jag borde för fan spärras in. Ingen vet, ingen ingen vet. Jag vill så gärna prata med någon men ni hade inte förstått. Jag är äcklad av mig själv. Vill bort.
Det finns bara en som nästan vet, men bara nästan. Det var nära, eller nej, men vi pratade åtminstone. Jag litar på dig.
Men jag tror att om jag berättar för någon ända människa så hade jag plötsligt inte haft en ända person kvar. Plötsligt hade jag varit helt ensam. För vem vill vara med någon som bär på det här? Jag är sjuk, rent jävla rubbad.

Elak och äcklig. Så otroligt motbjudande.